Islam: Jorden er egentlig flat

Av Per Anton Rønning, gjesteskribent

De fleste vil nok anse jordkloden som rund, eller iallfall pæreformet. Den dreier rundt sin egen akse, samtidig som den går i bane rundt solen.

Hvor mange var klar over at det i islam betraktes som blasfemisk å hevde dette? Selv har jeg med visse mellomrom observert islamske såkalte lærde som ber om at vi ikke-muslimer ikke påstår at jorden er rund, for dette er ansett som krenkende for muslimer.

Hvorfor det? Jo, fordi det står i Koranen at jorden er flat, og det er en krenkelse å motsi Koranen.

I kapittel 71 finner vi to vers som fastslår jordens form:

71:19 Gud har bredt ut jorden for dere som et teppe,
71:20 så dere kan vandre på dens vide veier.

Sist jeg sjekket var et teppe flatt, så denne beskrivelsen av jordens form er nok ganske klar, det burde ikke være noe fortolkningsproblem. Jeg har ikke støtt på noen bortfortolkning av dette ennå, som skulle gi dette et annet meningsinnhold, som bedre samsvarer med det vi ved selvsyn kan konstatere via bilder fra romfartøyer og satellitter: Jorden er faktisk rund.

Samtidig er det på sin plass å minne om kapittel 2, vers 2:

2:2 Dette er skriften, tvil har ingen plass. Den gir ledelse for de gudfryktige,

Altså, det som står i Koranen er ment slik det står skrevet, det skal følges, og jorden er altså falt. Allah er som kjent ufeilbarlig.

En av islams viktigste teologer og filosofer er perseren al-Ghazali (1058-1111). Dette var en periode der islam ikke ble praktisert på ekte fundamentalistisk vis, og som sådan kan det sies at islam sto relativt svakt. Dette ville al-Ghazali gjøre noe med, så han hevdet at man innen islam ikke måtte befatte seg med gresk filosofi, og at all erkjennelse om verden kan utledes fra Koranen. På den måten fikk al-Ghazali islam inn på det opprinnelige sporet som profeten Mohammed hadde staket ut.

Islam bærer den dag i dag preg av al-Ghazalis opprydding, det er Koranen som gjelder når en muslim skal forstå verden, intet annet. Siden Allah hersker over alle ting, har han også full kontroll med alt som heter fysiske lover, og kan sette disse ut av kraft ved behov. Derfor kan jorden godt være som et teppe som svever rundt i universet.

Vi som har vår bakgrunn i vestlig kultur, som tross alt bygger på rasjonell tenkning, vitenskap og fornuft, vil naturligvis steile over dette. Hvis man søker etter forklaring på hvorfor så få muslimer utmerker seg innen vitenskapen, og så få har mottatt noen nobelpris, vil nok finne forklaringen her. Hvordan skulle f.eks. en muslim som tar Koranen på alvor beregne en rakettoppskyting med mål å nå en annen planet i solsystemet når utgangspunktet er en flat jord formet som et teppe? Jeg ville ikke ha ønsket å bli med på en slik ekspedisjon, for jeg tror ikke det ville gått så bra.

Men siden man innen islam holder Allah først, spiller det åpenbart ingen rolle at deres prestasjonsnivå innen naturvitenskapen er lavt. Allah vet alt best og ser alt og er dertil nåderik hvis man gjør de riktige tingene. Bare man leser Koranen vil man forstå dette.

Dette bør vi kanskje legge litt vekt på når vi tenker over konsekvensene av masseinnvandringen til Europa. De fleste av dem som ankommer har ikke noe selvstendig intellekt, de er kommandert til å følge en bok de kaller hellig, så fra det hold kan man ikke forvente de store, positive bidragene til vår kultur. La meg si det med et bilde: Ingen derfra ville noengang klart å finne opp hverken en datamaskin eller en mobiltelefon.

Som et lite apropos til masseinnvandringen til Europa er det verd å nevne at flere vers i Koranen oppfordrer til, og anbefaler utvandring for Allahs sak.

Jeg tar her som eksempel:

4:100 Den som utvandrer for Guds sak, vil finne mange muligheter på jorden. Hvis noen forlater sitt hus, idet han utvandrer til Gud og Hans sendebud, og så innhentes av døden, da påligger det Gud å utrede hans lønn. Gud er tilgivende, nåderik.

Det er vanskelig å være særlig i tvil om hva som ligger i å utvandre for Guds sak. Det dreier seg om å spre islam, om nødvendig ved vold og skremsler (“kaste skrekk i de vantros hjerter”).

Jeg henviser til flere vers om omhandler samme sak: 8:72, 9:20, 9:199, 9:117, 16:41.

Den som vil lese og studere dette selv, kan henvises til islam.no – korandatabasen.

Lokketonene for å utvandre for Allahs sak er søte, jeg siterer:

16:41 De som utvandret for Guds sak, etter at de hadde lidd urett, vil Vi visselig gi et godt sted å være i denne verden. Men lønnen i den hinsidige er større, om de bare visste,

Dødskulten islam legger hovedvekten på hva en troende muslim kan vente seg i det hinsidige. Vi har alle hørt om de 72 jomfruene som venter i paradiset om man dør for Allahs sak.

Jeg vet ikke om jeg har klart å skissere hvilken betydelig forskjell det er mellom islamsk ideologi og vestlig kultur.

Men for meg er dette nokså opplagt: De som ønsker å gå inn for å bli integrert i det vestlige samfunn, er mer eller mindre frafalne muslimer. Jeg ser ikke hvordan det skulle være mulig for en troende muslim å bli en integrert del av de vantros samfunn. Disse samler seg heller i ghettoer og danner parallellsamfunn som ikke ønsker vestlige personer eller representanter for myndigheter velkommen overhodet. Men de tar gjerne imot de pengene som tilflyter dem gjennom våre sosiale ordninger. Dette ser de på som de vantros skatt til islam, Jizya, for vantro er forpliktet til å bidra til islam gjennom en slik særskatt ifølge dem selv. Husk, islam er den eneste sanne religion, og islams ord er verdens lov.

Share
Posted in Kommentar, Kultur | Comments closed

Lysglimt på TV2 Nyhetskanalen 31 oktober 2016

Med Lisa Cooper fra Democrats Abroad Norway.

Share
Posted in Økonomi | Comments closed

Lysglimt kommentar til NRK Debatten

Jeg var på NRK Debatten om USA valget / Donald Trump med programleder Ingunn Solheim.
Mange har reagert på at bare Brita Cappelen Møystad ble invitert videre inn i den seriøse debatten sammen med de voksne, men at jeg ikke ble invitert. NRK satt faktisk opp en “debatt” med fem deltagere som alle samme ønsker Clinton.
Dette er ikke tilfeldig, det hele er rigget, en setup for at jeg skulle fremstå som i beste fall “den underlige” Trump supporteren. Men jeg slo tilbake.
I denne videoen forteller jeg hvordan dette var en setup, hvordan disse tingene er rigget og hvordan man kan stå i det og slå tilbake.

Share
Posted in Økonomi | Comments closed

Helge Lurås om USA valget 2016

Helge Lurås foredrag på Mises Norge Høstkonferanse 2016. 22 oktober 2016 på Eldorado Bokhandel.

Share
Posted in Økonomi | Comments closed

Hr. Redaktør Lysglimt Johansen på NRK

Hr. Redaktør Lysglimt Johansen hos nasjonalkringkasteren.


Denne korte festlige klippede versjonen la NRK ut på sine Facebook sider og de har fått over 200 000 views i Norge, Sverige, Danmark.

De hele 5 minutter og 43 sekunder vi fikk kan beskues her:

Share
Posted in Økonomi | Comments closed

Er #AltRight mer relevant en libertarianisme?

Författare: 
Publicerades 2016-06-02 04:50

Är alt-högern mer relevant än libertarianism?

Är libertarianismen överspelad? Ron Paul kom och gick. Hans son, Rand Paul, gick utan att ens ha kommit. Enartikel i Taki Mag menar att libertarianismen aldrig ens var en grej, att folk hellre vill ha trygghet än frihet, och att det blev uppenbart i och med flyttingkrisen. Den lilla libertarianism som för några år sedan ändå såg lovande ut, trängdes då bort av den nya, ”alternativa” nationalistiska högern.

Helt klart har en del tidigare frihetliga sökt sig vidare till högerrörelser av det nationalistiska slaget. Folkvandringsproblemen tas som bevis på att libertarianismen skulle misslyckas eftersom alla ”vet” att libertarianism är lika med ”fri invandring” och därmed skulle göra problemen ännu värre.

Detta resonemang är som att beskylla fria marknader för att amerikansk sjukvård är dyr, svensk sjukvård är farlig, bankerna tjänar övervinster, svenska skolor presterar uselt och att det byggs för lite bostäder.

När politisk centralplanering får härja obehindrat tillräckligt länge uppstår med tiden kaos. Det är närapå en naturlag. Centralstyrning kräver byråkrati, likriktning och detaljerade reglementen för att fungera. Det uppstår ett hjärndött paragrafrytteri som främst tjänar paragrafryttarna själva. Lokala behov kan inte tillgodoses, brott kan inte bestraffas, samhället förkalkas. Resultatet blir social förlamning och förödelse.

Medborgarna tröttnar till slut på kaoset och börjar se sig om efter En Stark Ledare som vågar sätta ner foten. Det är naturligt ty det behövs starka ledare när det råder oreda. Men det som behövs är starka ledare som vågar bryta med centralplaneringen och återföra makten till lokal nivå. Det behövs lokala ledare som kan bryta med huvudstaden som pådyvlar dem centrala dekret om hur många invandrare de måste husera och föda, vilka pedagogiska experiment som ska utföras på barnen nästa termin, hur många benbrott som måste lagas och så vidare.

Men istället för att ropa efter starka lokala ledare ligger det närmare till hands att göra som man blivit skolad och ropa efter en stark central ledare. Istället för decentraliserad regionalism ropar man på än mer nationalstat-ism. ”Centralplan A är inte bra, vi vill ha centralplan B!” Det finns givetvis bättre och sämre centralstyrning, men i långa loppet är det aldrig en fungerande lösning.

Även om en del libertarianer har ungefär samma idé om idealsamhället som högerfolket förespråkas olika vägar dit. Libertarianer vill lämna politiska beslut till individen och lokalsamhället och förespråkar därför decentralisering med starka lokala ledare som lösning på kaoset. Lokala samhällen får sedan förvalta och utveckla sin egen kultur. Alt-right:are tenderar att ta nationalstaten och en tillhörande nationalstatskultur för given, och istället söka efter rätt Ledare att styra den.

Nationalister tenderar dock att förstå betydelsen av kultur bättre än libertarianer. Man måste komma ihåg att libertarianism inte är en fullständig moral eller samhällsfilosofi. Den är enbart ett rättesnöre som talar om när det är legitimt att utöva våld, inget mer. Våld är legitimt enbart i försvar. Det är till exempel inte legitimt att utöva våld mot en person för att man tycker att han ska betala skatt till en samhällsklass som inte själv arbetar utan regerar och lever på skatt; det är inte ens legitimt om denna klass är fler än honom, eller skickar representanter i uniform för att framföra sina hot om våld via ombud.

En regel för när våld får utövas räcker inte som grund för en civilisation med verkliga människor. Man skulle kunna säga att libertarianism är nödvändigt men inte tillräckligtför ett civiliserat samhälle. Ett verkligt samhälle består av människor som har en gemensam syn på egendom och som är villiga att tillsammans försvara varandras egendom. Ensam är inte stark. Viljan att hålla samman kommer av gemensamma värderingar, traditioner, omtanke och förtroende som växer fram under generationer. Tvärtemot vad somliga (även vissa libertarianer) tror är libertarianismen är inte atomistisk. Libertarianism är visserligen kultur-agnostisk, men det betyder absolut inte att kulturfrågor är oväsentliga. Tvärtom är de enormt viktiga, men de faller utanför libertarianismens verksamhetsområde.

Nation är en fråga om kultur. Det finns några förklaringar av ordet nation i SAOB. Här är två:

(1) folk i ett land; med tanken särskilt riktad dels på gemensamhet i härstamning, språk, kultur o. d., dels.
(2) samling av invånarna i ett landskap eller en provins

Kultur är alltså en fråga om nation. Men även om lokal geografisk härstamning. Ett förklarande exempel på det senare från 1793 lyder

Gälbgjutare-Lärlingen Harald Rosenberg (är) til Nationen Dalkarl.

I vissa anrika universitetsstäder, till exempel Uppsala, finns än idag nationer. De är ett slags landskapsföreningar där långväga studenter samlas och umgås med kulturfränder medan de studerar i en främmande nation långt hemifrån.

Enligt ovan existerar nationen oberoende av nationalstaten, och existerade innan den. Många har idag svårt med den distinktionen, precis som de har svårt att skilja på stat och samhälle.

Styrkan hos alt-högern är dess förståelse att kultur har stor betydelse. Dess svaghet är villfarelelsen att nationalstaten är nationen, och tron att en bättre centralstyrning är en bra lösning bara man får rätt Ledare (jfr. ty. Führer).

Det är precis omvänt för libertarianismen. Dess styrka är insikten att politik utövas bäst lokalt och i största mån individuellt. Men dess förespråkare skulle göra gott i att komma ihåg att ett fungerande samhällsbygge behöver mer än en konsekvent syn på våldsanvändning. Det behövs ett sammanhållande kulturellt kitt. Det ÄR viktigt att uppföra sig socialt, det är viktigt med midsommar, köttbullar, surströmming, krusbär, kyrkor, sånger, äktenskap, dialekter, folkdräkter och så vidare.

Alt-högern är på uppgång, men frihetsrörelsen är inte överspelad. Båda har något att lära sig av varandra.

Først publisert på Mises.se
http://www.mises.se/2016/06/02/ar-alt-hogern-mer-relevant-an-libertarianism/

Share
Posted in Økonomi | Comments closed